I genomsnitt dog 890 personer varje år mellan 2012-2020 av narkotika-och läkemedelsförgiftningar i Sverige(1)

Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket och Rättsmedicinalverket har på uppdrag av Regeringen publicerat en gemensam rapport med statistik avseende dödsfall till följd av läkemedels-och narkotikaförgiftningar. Målet är att tillgängliggöra statistik kring problemet som på sikt ska kunna leda till mer kunskapsbaserade insatser i arbetet mot narkotikarelaterade dödsfall(2).

Det är svårt att säga exakt hur stort problemet är i Sverige, men det som går att se är hur många som behöver vård p.g.a. drogrelaterade diagnoser:

•17 883 personer behövde vård för psykiska störningar och beteendestörningar som orsakats av flera substanser i kombination eller av psykoaktiva substanser.

•9705 personer behövde vård kopplat till opioider.

•5915 personer behövde vård kopplat till olaglig användning av lugnande läkemedel.

•5694 personer behövde vård kopplat till cannabisbruk.

•1049 personer behövde vård kopplat till kokainbruk.•375 personer behövde vård kopplat till användning av hallucinogener.

•139 personer behövde vård kopplat till sniffning.

•3083 personer vård kopplat till andra droger.

Detta motsvarar totalt 43 843 personer som behövde vård p.g.a. drogrelaterade diagnoser. Det är fler än de som behövde vård p.g.a. alkoholrelaterade diagnoser(3).

Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning (CAN) har tagit fram en rapport för droganvändning bland skolungdomar. Här är några av sifforna från rapporten:

Konsumerat narkotika:
Årskurs 9: 7 % av alla killar, 5 % av alla tjejer.
2:an på gymnasiet: 17 % av alla killar, 13 % av alla tjejer.

Konsumerat specifikt cannabis:
Årskurs 9: 5 % av alla elever.
2:an på gymnasiet: 14 % av alla elever.

Olaglig konsumtion av receptbelagda läkemedel:
Årskurs 9: 10 % av alla elever.
2:an på gymnasiet: 10 % av alla elever.

Konsumerat någon typ drog (ej alkohol eller tobak):
Årskurs 9: 13 % av alla elever.
2:an på gymnasiet: 21 % av alla elever(4).

Detta visar att var 5e elev på gymnasiet har testat droger, mer eller mindre regelbundet. Även siffran för årskurs 9, 13 %, är oroväckande.

För att få trenden att vända, både i samhället och på svenska skolor, behövs en tydligare strategi för drogbekämpning. Mest effektivt är en kombination av åtgärder, som inkluderar implementering av drogpolicys, tydlig kommunikation och uppföljning genom drogtestning, såväl slumpmässigt som vid misstanke.