Att förstå varför god sittställning är viktig kan göra stor skillnad, både för den enskilda individen och för hälso- och sjukvården.
En korrekt sittställning förebygger trycksår, minskar smärta och kan avsevärt förbättra livskvaliteten för personer med nedsatt rörelseförmåga. Enligt Socialstyrelsens sammanställning av markörbaserad journalgranskning (MJG) 2023 står trycksår för drygt 9 procent av alla identifierade vårdskador i somatisk vård – skador som i många fall hade kunnat förebyggas med rätt sitthjälpmedel och klinisk bedömning.
Vad kännetecknar en god sittställning?
Vid cirka tio månaders ålder visar ett normalt utvecklat spädbarn god sittställning: bäckenet och ryggraden i en rak linje, huvudet i balans ovanför kroppen och båda händerna fria att samspela med omgivningen. Denna ställning är effektiv, det vill säga den kräver minsta möjliga muskelansträngning att upprätthålla.
Forskning visar att bäckenets position är grunden för en god sittställning. Om bäckenet lutar framåt, bakåt eller åt sidan – på grund av muskelobalans, felställning eller bristfälligt stöd – måste höft-, bål- och nackmuskulaturen arbeta avsevärt hårdare för att förhindra att personen faller. Om musklerna inte förmår upprätthålla en mittlinjeposition kan detta leda till bestående hållningsförsämring (Lindgren et al., 2004)
Konsekvenser av bristfällig sittställning
En felaktig sittställning kan leda till ojämn viktfördelning, vilket i sin tur ökar risken för trycksår och andra, ibland allvarliga, komplikationer. Socialstyrelsen definierar trycksår som en vårdskada om adekvata förebyggande åtgärder inte har vidtagits, exempelvis riskbedömning eller insättning av förebyggande hjälpmedel.
Viktigt att beakta: Trycksår kan uppstå snabbt – studier visar att vävnadsskada kan inträffa inom så lite som en timme vid ihållande tryck. Förmågan att ändra ställning är ofta nedsatt hos äldre, undernärda och akut sjuka personer (Fisher et al., 2004). En enskild sittlösning kan därför inte garantera fullständig tryckavlastning – det krävs alltid ett individuellt anpassat helhetsprogram som inkluderar regelbunden ompositionering, hudinspektion och nutritionsuppföljning.
Hur kan rätt sitthjälpmedel hjälpa?
Om gravitationskraften drar personen in i en ogynnsam sittställning under en längre period kan det bli svårt för individen att korrigera sin hållning tillbaka till mittlinjen. Stöd från en individuellt anpassad stol eller sittdyna kan minska risken för felställning och bidra till positiv tryckavlastning.
Enligt en klinisk studie publicerad i Journal of the American Geriatrics Society visade sig korrekt anpassade rullstolskuddar med tryckskydd ge signifikant färre trycksår vid sittbenen jämfört med standardskumkuddar (Brienza et al., 2010). Studien understryker vikten av att kontrollera både sittdyna och stolens passform.
”En bedömning av sittställningen kan göra stor skillnad för komfort, positionering ochlivskvalitet i många år framåt.”
Förskrivning av sitthjälpmedel i Sverige – behovstrappan
I Sverige följer förskrivning av sitthjälpmedel den så kallade behovstrappan, som innebär att enklare lösningar prövas först:
Steg 1 – Enkla anpassningar: Sittdynor, förhöjningsklotsar eller glidhjul till befintlig stol.
Steg 2 – Speciella sittmöbler (ISO 18 09 21): Stolar utformade för att passa en persons
speciella sittbehov, exempelvis coxitstolar (ISO 18 09 09) eller vilstolar (ISO 18 09 15).
Steg 3 – Modulära sittsystem (ISO 18 09 39): Sittsystem med utbytbara moduler. Vid mycket svår sittproblematik kan formgjutna sitsar förskrivas.
Förskrivare är legitimerad arbetsterapeut eller fysioterapeut. Utprovning sker i samarbete med en hjälpmedelskonsulent vid regionens hjälpmedelscentral. Medicinsk bedömning av läkare kan krävas. Mer information finns i Vårdhandboken och hos 1177 Vårdguiden.
Varför genomföra en klinisk sittbedömning?
En grundlig, klinisk bedömning av sittställningen bör inte underskattas. Tänk på den långa flygreisen
– de smärtor du upplever under resan ger en aning om hur påfrestande det är att sitta hela dagen, varje dag, utan adekvat stöd.
Begränsningar: Inte alla individer är lämpliga för alla typer av sitthjälpmedel. Faktorer som kraftig spasticitet, kontrakturer, vikt, hudstatus och kognitiv förmåga påverkar val av hjälpmedel. En individuell bedömning av legitimerad arbetsterapeut är nödvändig.
Ansvarsfriskrivning: Denna information ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Kontakta en legitimerad arbetsterapeut för individuell bedömning. Alla produktpåståenden avser CE-märkta medicintekniska produkter i enlighet med EU MDR 2017/745.
